SVASSA

6 bokstäver

Ursprung

Ordet är belagt i svenskan sedan 1600-talet och hör samman med ett ljudhärmande uttryck för att röra sig med rasande tyg och stolt hållning.

Ursprungligen syftade svassa på det svischande ljudet från långa kjolar och kappor, innan det kom att betyda att gå högdraget och spänstigt.

I dag används svassa gärna lätt ironiskt om någon som paraderar självbelåtet, ofta i tidningsspalter om makt och fåfänga.

Han svassade in i lokalen som om hela kvällen kretsade kring honom.

Nytt ord i morgon.